Kategori: presskontakter
Ärligt talat - behöver du medieträning?
Publicerad 9 apr 2010 | Mikael Westmark | Kommentera
För en kommunikationskonsult är en medie- och budskapsträning något av det roligaste och mest utmanande som finns. Det är hög energi i rummet och en härlig blandning av lätt frustration och mycket glädje.
Att själv stå framför kameran och bli intervjuad är dock inte alltid lika roligt (jag har gjort det själv - både på träning och i skarpt tv-läge). Hjärnan går på högvarv och man försöker komma ihåg allt man lärt sig och alla genomtänkta meningar som företaget bestämt att man ska använda.
Det är kanske därför inte underligt att det finns ett motstånd hos många chefer och specialister att praktiskt träna sig i att bli intervjuad i media. Det kan göra ont att se sig själv uppträda nervöst och famla efter orden. Men det är bättre att göra det under träningsförhållanden!
Inte bara videoträning
Under en medie- och budskapsträning får man inte bara en försmak av den spänning som uppstår när en reporter sträcker fram en mikrofon. Man får en chans att testa och finslipa de budskap som ofta är resultatet av skrivbordsarbete framför datorn. När man med egna ord ska säga samma sak är det inte lika enkelt.
Några saker att tänka på:
- Att anlita en konsult för en medieträning är väl investerad tid. Då får ditt företag in en extern resurs som kan ställa de enkla och samtidigt svåra frågorna - och hela tiden behålla utifrån-in-perspektivet.
- Men en träning är inte den andra lik. Ställ tydliga krav på vad ni behöver och se till att träningen anpassas efter det.
- Repetition är också viktigt. Bara för att man medietränats en gång för fyra-fem år sedan så behöver färdigheterna trimmas regelbundet.
- Och det är inte alltid som man behöver ta in en konsult för att hålla färdigheterna vid liv. Det fungerar utmärkt att repetera på egen hand. Testa själv genom att be t.ex. en kollega eller din partner intervjua dig - och finslipa sedan formuleringar och argumentation under en kvart.
Vill man utvecklas som talesperson och i sina mediekontakter, då ska man också lära sig av lyckade och mindre lyckade intervjuer i nyhetsprogrammen på radio och tv.
Slå på nyheterna i kväll och se själv vilka som framstår som trovärdiga, intressanta och sympatiska i tv-rutan!
Tänk på dig själv – skriv för läsaren
Publicerad 16 jun 2009 | Mikael Westmark | Kommentera
Hur gör man för att skriva bättre och mer mottagaranpassade pressmeddelanden?
Vår praktikant - numera examinerade språkkonsulten Petronella Törnevik - är färdig med sitt ex-jobb. Hon har undersökt vad som gör pressmeddelandet mottagaranpassat ur ett språkligt perspektiv. Uppsatsen bygger på textanalyser, men för att verkligen ge stöd åt sina teoretiska resonemang har hon också intervjuat mottagarna, alltså journalisterna.
Här kommer en kort sammanfattning. Kanske kan du få några tips?
- Vad är nyheten? Tänk på att ha ett tydligt budskap med texten.
- Rubriken ska sammanfatta innehållet på ett rakt och informativt sätt.
- Tänk på att skriva korrekt! En dålig framställning ökar risken för att ett pressmeddelande åker ner i papperskorgen.
- Blanda inte ihop presskommunikation och marknadskommunikation. Med andra ord - undvik floskler och positivt laddade värdeord i pressmeddelandet.
- Anpassa pressmeddelandet efter mottagarredaktionen. Producera gärna olika versioner av pressmeddelandet i stället för att skicka ut en text till fel mottagare.
- Använd konkretiseringar, exemplifieringar och motiveringar för att styrka innehållet i texten.
- Skriv inte för komplicerat. Förklara svåra termer (eller skicka olika versioner av pressmeddelandet till olika journalister).
Fick du mersmak? Ladda ned hela uppsatsen här.
Mediekunskap på schemat för blivande folkhälsovetare
Publicerad 5 nov 2007 | Mikael Westmark | Kommentera
Hur når man ut med sina budskap och vad är det som gör en nyhet till en nyhet? Det och mycket annat fick 20-talet studenter på kandidatprogrammet i Folkhälsovetenskap lära sig under en föreläsning som hölls av Mikael Westmark på Westmark Information.
De blivande folkhälsovetarna har ett omfattande program under sina tre års studier. Efter examen ska studenterna ha lärt sig grunderna i att handlägga och arbeta vetenskapligt med olika folkhälsofrågor runt om i landet - både lokalt och regionalt. Det kan t.ex. handla om att kartlägga hälsa och ohälsa i en kommun, utveckla förebyggande åtgärder och ta fram ny kunskap.
Utbildningen drivs av Centrum för folkhälsa inom Stockholms Läns Landsting tillsammans med Karolinska Institutet. Eleverna går nu termin tre och Tanja Tomson leder kursen "Folkhälsoarbetets teori och praktik" där teori varvas med praktik under 10 veckor.
Ett delmoment i utbildningen handlar om att kunna arbeta praktiskt med media. Under föreläsningen blandade Mikael Westmark teoretiska diskussioner med övningar i t.ex. nyhetsvärdering, att skriva pressmaterial och hur man bjuder in till pressmöten.
För mer information om Centrum för folkhälsa, klicka här.
